Filips franska kort

Att på en vecka gå från ett liv till ett helt nytt liv är svårt. Från vanor till okändhet, från hemma till borta. Roligt, spännande, fantastiskt, underbart men också nervöst, ensamt, hemskt och förvirrande. För ett ögonblick blunda och minnas. För en stund gråta och minnas. Från livet till livet, från slutet till början. Dagarna man minns, stunderna man minns vilar tryggt. Nya stunder kommer, nya stunder att minnas. Ett nytt liv att måla upp med de vackraste färgerna.

Imorgon (onsdag) är det dags. Från vanor och trygghet till en nystart och osäkerhet. Känns det bra? Jo visst känns det bra, allt är klart, allt är fixat, jag är redo. Samtidigt vet jag att det är mycket som kommer att bli tufft, mycket som kommer att gå åt skogen.

Den senaste tiden har mycket kommit tillbaka, minnen som jag trodde var borta och överallt dit jag går fångar ett litet minne mig och tanken flyger iväg. Att säga hejdå till mamma var tufft, jobbigt, ledsamt. Minnen kommer tillbaka och tanken flyger iväg till mörkare platser, men också ljusare platser. Allt som man minns tar man med sig. Allt som man minns gör en starkare, båda dåliga och bra minnen. Du utvecklas som person och i dig själv kan du sen märka en liten förändring, hjärtat slår hårdare och du känner dig meningsfull.

Tankar, tankar, tankar, det har jag haft många av den sista veckan. Vackra tankar, underbara tankar men också ledsamma och eländiga tankar. Men nog om mig, nog om allt detta. Nu väntar en ljuv vila, tidig morgon och mycket att göra. Sedan är det dags att åka till flygplatsen, säga hejdå till pappa och brorsan, hoppa på flyget och starta ett nytt liv...