Filips franska kort

Jag tänker mig nog att allt här ska gå så mycket fortare än det gör! Att få nya vänner, att hitta nya vanor, att lära sig språket. I mitt huvud anser jag att detta redan skulle varit på plats alltihopa. Men så när jag lutar mig tillbaka i soffan, lyssnar på hur familjen pratar franska med varandra och jag dricker mitt te, då inser jag att jag bara har varit här i 4 hela dagar. I 4 dagar som börjat på morgonen och avslutats på kvällen. Hur kan jag som människa, som levande individ begära allt detta på så kort tid? Jag ska vara här i ett år, 4 kvartal, 12 månader, 365 dagar, 8760 timmar. Jag har varit här i 96 timmar vilket betyder att jag har 8664 timmar kvar!!!!

Allt som jag har gjort och upplevt på dessa 96 timmarna är ganska exakt så mycket som jag gjort under en hel sommar! Varför är jag så på helt plötsligt, så hjälpsam, så villiga att hela tiden göra saker, åka överallt, lära mig saker? Jo, för att för första gången i mitt liv är det jag som bestämmer, det är jag som har ansvaret för om jag kommer att ha en vän eller femtio vänner när jag åker härifrån nästa sommar. Jag bestämmer om jag ska kunna språket eller inte, ha upplevt Paris "framsida" och "baksida" med mera.

Jag kan forma mitt liv precis som jag vill ha det. Jag är fri att skapa mig själv såsom jag vill bli senare i livet. Jag åkte hit för att få erfarenhet och det får man inte genom att sitta på sitt rum och skriva på sin blogg varje sekund som går. Det gäller att ta sig i kragen, vara social, prata mycket även om det inte blir så mycket franska så måste man prata. Nyfikenhet är viktigt!!!

"En dag skall jag dö men alla andra dagar skall jag leva" är ett bra ordspråk.
Ett annat som jag upptäckt på senare tid är detta:

"Alla vill ha utveckling, men ingen vill ha förändring" På danska blir det "Alle vil Udvikling - ingen vil Forandring"
Detta sa Sören Aabye Kierkegaard.